Arkiv för april, 2010

Glöm inte

att det vi nu ser hända i Grekland med all säkerhet kommer att svepa som en tornado över EU och världen och den globala ekonomiska krisen kommer att förändra förutsättningarna även i Sverige.

När det är september månad kan det mycket väl vara så att osäkerheten och otryggheten i det eventuella finansiella kaoset gör att det inte är läge eller ens lämpligt för ett oprövat splittrat rödgrönt vänsterexperiment att ta över regeringsmakten.

Lägg där till att vi kanske redan denna sommar får se det stora utbrottet i Mellanösternkonflikten, vilket kommer att påverka oss mer än allt annat. Därför är min gissning att riksdagsvalet hemmavid kommer att präglas mer av läget i omvärlden än de guppande ankorna i vår egen lilla damm.

”Historiskt har inget block i modern tid lyckats vända ett så stort underläge i aprilmätningen före valet”. (DN)

Historien – den var då. Nu lever vi i en annan tid där allt kan förändras på ett ögonblick, så glöm statistik och opinionsundersökningar. September 2010 kanske inte alls kommer att se ut som vi föreställt oss.

Varken i Sverige eller i övriga världen.

DN

SvD

CB

Annonser

Expressens ledare 18 april

är ett tydligt uttryck för bitterhet och frustration över

–  Sverigedemokraternas framgångar

–  de nya mediernas framgångar

–  att allt fler ifrågasätter Expressens trovärdighet

Nu ska man minsann ge igen genom att skriva om moskéer och muslimer.

Oj oj, Ledarredaktionen på Expressen!


Vågmästarrollen

har Sverigedemokraterna redan idag. SD är ett parti som vågar stå för sin politik – som är tydliga och som ger klara besked som inte kan missuppfattas.

Invandringspolitiken är viktig för många väljare i Sverige även om media och makteliten försökt inbilla någon att det är en ickefråga inför valet. Kampen mot brottsligheten och rättvisa för pensionärerna är frågor som är nödvändiga att ta itu med.

I det konfliktfyllda och otrygga samhälle som vi ser vuxit fram under decennier, så är SD:s trygghetslinje helt rätt och behövs nu mer än någonsin tidigare i vårt land. Här blir Sverigedemokraternas politik tydlig.

Tiden är förbi då Sverigedemokraterna behöver förklara eller försvara sig mot allehanda lögner. Allt fler inser att SD:s politik är nödvändig för det här landet och i samma takt ökar också sympatierna, vilket är enkel logik.

Sverigedemokraterna är det parti som vågar stå upp för Sverige och svenska värderingar. Det gillas av allt fler!

Som sagt – vågmästarrollen…

SvD

DN


”De som röstar på SD…

…är frustrerade mittenväljare”

”Därför hjälper det inte att ifrågasätta SD:s trovärdighet, problemet måste kapas vid roten. Först när dessa folkhemspopulistiska föreställningar på allvar ifrågasätts av ledande politiker och massmedier, finns chans att stoppa fenomenet Sverigedemokraterna.

Kanske är det för sent att förhindra att de kommer in i riksdagen 2010, kanske inte. Men den utmaning partiet utgör försvinner hur som helst inte på valdagen. Den här folkhemspopulismen måste bekämpas, alldeles oavsett om dess främsta företrädare klarar fyraprocentsspärren den här gången eller inte”.

Markus Uvell
opinionsanalyschef, Svenskt Näringsliv

Ännu en frustrerad artikel – eller rubrik rättare sagt – på DN, som redan är kapad vid roten och som inte lämnar tillstymmelse till att lyfta ögonbrynen.

Däremot gott folk – med ett småleende beger jag mig nu ut för att njuta av den svenska vårsolens glans.

DN


Rekommenderad läsning

”På 1950-60-talen hade Sverige en sund invandring av arbetskraft. Tillsammans med folkhemmets kamp för assimilering av nyanlända och värdet av en homogen kultur med sann nationell identitet, blev Sverige det rikaste landet i världen. Samhället var tryggt, stabilt, brottsligheten låg, BNP högt och skatterna låga. Sverige var en attraktiv handelspartner och företagsvärlden blomstrade.

Men vad hände egentligen? Vi har fallit som en sten i välståndsligan, folket jobbar i ihjäl sig och mår dåligt, medan över en miljon människor går sysslolösa. Ungdomarna kommer inte in på arbetsmarknaden; fackens maffialiknande metoder, LAS och andra uteslutande regler och dogmer håller utvecklingen tillbaka. Våldsbrottsligheten är skyhög, våldtäktsligan i Europa toppas av Sverige med råge.

Något hände uppenbarligen i 1970-talets början. 1968 var året då 40-talisterna stod på barrikaderna och skrek ”ner med kapitalismen”. Man efterlyste ”solidaritet med världens folk” (Sverige = alliansfritt!!!), ”ner med USA”, ja i stort sett ”ner med allt”. Åter igen, vi bodde alltså i ett blomstrande välståndsland. Vad ville de egentligen? Man ville ha, inte socialdemokrati, inte ens socialism. Det var Marx som var Gud och Mao hans profet. Man kan verkligen undra hur en generation som så ivrigt proklamerade för öppenhet, medvetenhet och kampfronter, kunde beundra kommunistiska diktaturer.

Nåväl, 40-talisternas högt uppskruvade megafoner skapade det vi idag kallar för ”välfärdsamhället”. Ett system som har givit oss världens största offentliga sektor med världens högsta skatter, utarmande av företagskulturen, där alla måste jobba för att klara av att betala alla skatter och avgifter. Där makten över det egna livet har krympt till en valnöts storlek. När båda föräldrarna jobbar lämnas barnen in på dagis, ett slags förvaringsanstalt i Alva Myrdals anda. Barnen blir vilsna och otrygga över att splittras upp i så många ”uppfostrare”. Svenska barn mår i ett internationellt perspektiv ovanligt psykiskt dåligt. I andra länder varnar man för att ta efter det svenska exemplet.

Den egna ekonomin är otillräcklig och barnfamiljer är därför en stor massa bidragstagare. När inte den egna ekonomin räcker till, tar bidragssystemet vid. Man betalar sålunda först in 60% av all inkomst (kommunal, statlig skatt + arbetsgivarens utgifter för att ha folk anställda), för att sedan begära tillbaka en del av denna. Byråkratin är därför ofantlig, 5-600 myndigheter (inget vet, jag har kollat), kollossen på lerfötterna vet inte vad som är början och vad som är slutet, vad någon av händerna sysslar med.

Och så på detta: invandringen. Från sjuttiotalets början till idag, har Sverige tagit emot bortåt 1,5 miljon nya invånare. De senaste åren har invandringen legat på c:a 100.000, mestadels anhöriginvandrare. Den internationella solidariteten innebar alltså att vi har infört svängdörrar in i landet. Intressant nog så sammanfaller byggandet av bidragssamhället med denna extrema befolkningstillökning. Man kommer ofta från länder i Mellanöstern, majoriteten är muslimer. Asylskälen är ofta mer än tveksamma, man tar sig hit via människosmugglare och betalar bortåt 100.000 kr för en resa hit. Inga fattiglappar således. En frapperande del av dessa människor kommer aldrig in i det svenska samhället. Mindre än 50% går och lär sig svenska på SFI. Man bildar egna enklaver där man lever i stort sett som man alltid har levt, bara lite mer strikt, eftersom man tenderar och bli mer fundamentalist än i hemlandet. I vissa grupper, t ex irakier och somalier är arbetslösheten 70-80%. Lärare på skolorna med mycket invandrarbarn hävdar att dessa inte har den minsta lust att bidra med en fena till det svenska samhället. Istället åtnjuter man frukterna av 40-talisternas idealsamhälle. Media frossar numera i hur ”frustrerade” invandrarna är på det svenska samhället och att man tar ut det hela genom att bränna ner förorterna. Invandrare i både första, andra och tredje generationen är för övrigt kraftigt överrepresenterade i brottsligheten.

Och det är alltså detta som är det mångkulturella samhället. Det största problem vi har i vårt land. Och ingen får prata om det. Gör man det är man rasist och kan bli av med jobbet.

Robert Putnam har publicerat flera rapporter som pekar på samma sak. Mångkultur medför ett allt tystare, otryggare, instabilare och normupplöst samhälle. I slutändan upphör samhället att kunna upprätthålla fasaden som demokrati. Han pekar på värdet av homogenitet och och en enad nationell identitet som grundvalar för att allt ska fungera.

Men i Sverige ryggar makteliten för sanningen. Jag är säker på att man ligger på kvällen och smygläser Robert Putnam och håller med i varje stavelse. Men här slår försvaret till; oönskade impulser måste omedelbart förpassas till sin mörka bakgård. I det öppna ljuset blir man därför en stark förespråkare för det man innerst inne känner är fel. Detta fenomen kallas reaktionsbildning på psykologspråk.

Och dessutom bär Sverige på gamla försyndelser. Neutralt och alliansfritt stod vi pall för Hitler. Men vad kostade detta? Vi höll tyskarna om ryggen, hade diplomatiska och idrottsliga förbindelser med dem och lät soldaterna passera genom landet för att de lättare skulle kunna anfalla våra grannländer. Grannar som vi för övrigt kastade ut när de kom och bad om vår hjälp. Den svenska solidariteten har uppenbarligen sina brister.

Men med krigsgenerationen, 40-talisterna kom så vår chans att lätta på skuldbördan. Och här står vi nu idag. Med skägget i brevlådan men utan att ha fått ut ändan ur vagnen. Vi är förnekelsens folk och likt alkoholistens envisa försvar för att få dricka, tror vi det gör oss goda att blunda, räkna till tio och prisa välfärdssamhällets lågvattenmärke: mångkulturen.”

Maj Grandmo

/Artikeln publicerad på Newsmill 2010-04-09

…men har både censurerats och nu senast raderats från Newsmill.

K o l l a p s  med rödbetor på Newsmill – sajten som sjönk ner i dyn – och så var sagan slut!


Dagens Dumheter

Stämningen är allt annat än livslustig på Dagens Nyheters redaktioner. De fornstora dagarna då man rakryggat stod upp och skålade för framgång och en ljus framtid, har förbytts i ett framstupa sidoläge där en unken blöt snuttefilt är dess enda njutning och tröst.

Den lilla ork som finns kvar ägnar man nu åt att förfasa sig över alla ”rasistiska och främlingsfientliga kommentarer” – en definition som DN flitigt använder för åsikter som inte passar in på Dagens Dumheter.

”Sverigedemokraterna har i många av årets opinionsmätningar passerat riksdagsgränsen. Den ekonomiska utvecklingen med ökad arbetslöshet är troligtvis en viktig orsak, tror Christoph Andersson. Men också de nya kommunikationsvägarna”.

Den pågående massinvandringen och dess negativa konsekvenser är en av orsakerna till Sverigedemokraternas ökade sympatier. Den öppna kommunikationen ökar medvetenheten för detta faktum.

Motsatsen är att lägga locket på – eller den blöta filten, om man så vill.

Som man ligger får man bädda!

Den där revolvern…vad håller ni nu på med?

Dagens Dumhet – alla kategorier!


DEN TIDEN ÄR ETT MINNE BLOTT!

Ulf Nilsson på Expressen har koll på läget i Sverige:

”Men (som somliga av er kanske har märkt genom åren ) är jag inte politiskt korrekt. Och sanningen är (enligt min uppfattning) att raseri-tsunamins viktigaste orsak är att Sveriges invandringspolitik är ett stort och farligt misslyckande. Vanligt folk vet det mycket väl men har fått vänja sig vid att så får man inte säga. Vi har tillåtit att ghetton bildas – från Södertälje till Landskrona. Vi har tillåtit ”nysvenskar” arbetslöshet och därmed bidragsberoende i mycket större utsträckning än gamla vanliga svenskar. Vi har tillåtit rädsla, misstänksamhet och ibland fiendskap växa fram mellan ”oss” och ”dom” ( sak samma vilka oss och dom). Varför brinner så många skolor? Varför blir fler och fler kvinnor våldtagna? Varför behöver brandkåren polisskydd i Rosengård”?

Det är fullt normalt att känna vrede, hat och ilska, vilket också är var och ens ansvar att hantera.

Ingen journalistkår, media eller annan maktelit ska bestämma över våra känslor, tankar eller åsikter – punkt!

DEN TIDEN ÄR ETT MINNE BLOTT!

DN med flera – det är bara att gilla läget!

Muren har fallit